Per Elam

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Per Elam
Per Elam, 2015.
Per Elam, 2015.
FöddPer Gunnar Elam
16 januari 1932
Karlstad, Värmlands län
Död22 november 2019 (87 år)
Göteborg, Västra Götalands län
Aktiva år1955–2010[1]
Betydande roller
Rickard Furumo i Tintomara (1976),
Gustaf Fröding (1982–),
Frisören i Saltön (2005-2010)
IMDb SFDb

Per Gunnar Elam,[2] född 16 januari 1932 i Karlstad, död 22 november 2019 i Göteborg,[3] var en svensk skådespelare.[4] Han debuterade på film 1955 och medverkade senare både i TV-serier och på teaterscenen. Per Elam var en känd uttolkare av Gustaf Fröding och gjorde ett halvdussin gästspel i USA med Fröding i bagaget. Han deltog 2005–10 i den populära TV-serien Saltön.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund, film och TV[redigera | redigera wikitext]

Per Elam syntes från 1955 i roller för film och TV; debutåret spelade han i dramafilmerna Våld och Stampen. Senare verkade Elam i både drama- och komedisammanhang. Bland de senare kan nämnas 1964 års Åsa-Nisse i popform och Albert & Herbert från 1977.

Per Elam har under karriären medverkat i ett stort antal svenska TV-serieproduktioner, i större eller mindre roller. I Träpatronerna från 1984 spelade han disponent Åhlenius, och i serien om Polisen i Strömstad spelade han Lagoma Karlsson.

Teater och Fröding[redigera | redigera wikitext]

Elam har även varit aktiv på teaterscenen, med engagemang på ett antal olika teatrar i Stockholm och Göteborg. 1976 hade han talrollen som Rickard Furumo i Lars Johan Werles opera Tintomara.[5] Han syntes i rollen både i uppsättningen i Göteborg och gästspel i London, liksom i TV-versionen av pjäsen (TV-sänd 1977[6]).

Per Elam gjorde sig känd som uttolkare av Gustaf Fröding.[7] Föreställningen Å i åa ä e ö sattes upp på Göteborgs stadsteater 1981–82[8] och sändes därefter på TV (i Värmland) och på radio.

Elam började turnera med Å i åa ä e ö-föreställningen efter att han 1987 fick Gustaf Fröding-sällskapets stipendium. Med föreställningen besökte han samma år USA, och redan året efter återkom han dit i samband med New Sweden-firandet. Därefter har han vid minst tre ytterligare tillfällen presenterat Fröding i USA.[9] 1992 fick han för sitt Frödingrelaterade arbete motta Frödingmedaljen.[10]

Senare år och familj[redigera | redigera wikitext]

Elam var aktiv som skådespelare upp i hög ålder. 2005–10 spelade han rollen som Frisören i Saltön. Februari 2015 presenterade han Frödingtolkningar i Göteborg.

Per Elam flyttade 1956 från Stockholm till Göteborg, där hans far var född och uppvuxen.[11] Från 2011 och fram till sin död var han åter bosatt i Göteborg.[2] Per Elam är farbror till journalisten och litteraturvetaren Ingrid Elam.

Filmografi[1][redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1952 Richard West South Pacific
Richard Rodgers, Oscar Hammerstein och Joshua Logan		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[13]
1953 Godinski Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Einar Beyron Oscarsteatern[14]
1961 Tim Ung och grön
Dorothy Reynolds och Julian Slade		 Frank Sundström
Jan Hemmel		 Helsingborgs stadsteater[15]
Freddy Eynsford-Hill My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		 Lauritz Falk
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou		 Lorensbergs Cirkus[16]
1980 Stepan Stepanovitj Fullmakten
Nikolaj Erdman		 Ernst Günther Göteborgs stadsteater[17]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Per Elam". SFDb. Läst 21 januari 2015.
  2. ^ [a b] "Per Elam – Beskrivninhg". SFDb. Läst 21 januari 2015.
  3. ^ https://www.familjesidan.se/cases/per-elam/funeral-notices
  4. ^ ”Per Elam”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66827&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dper+elam%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 21 januari 2015. 
  5. ^ "Tintomara, 1976 :: föreställning". Arkiverad 8 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Carlotta, Göteborgs stadsmuseum. Läst 21 januari 2015.
  6. ^ "Tintomara : opera i två akter / av Lars Johan Werle". Smdb.kb.se. Läst 21 januari 2015.
  7. ^ Nilsson, Elisabeth (2010-08-03): "Ny skiva med Frödingdikter". Arkiverad 28 september 2022 hämtat från the Wayback Machine. VF.se. Läst 21 januari 2015.
  8. ^ "Å i åa ä e ö : ett program om och av Gustaf Fröding / Per Elam, Gustaf Fröding". Smdb.kb.se. Läst 21 januari 2015.
  9. ^ Artsman, Margareta (2008-01-03): "Fröding marknadsförs i USA". Svd.se. Läst 21 januari 2015.
  10. ^ [a b] "Frödingmedaljen". Frodingsallskapet.se. Läst 21 januari 2015.
  11. ^ "Elam, Per :: person". Arkiverad 6 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Carlotta, Göteborgs stadsmuseum, 2012-02-16. Läst 21 januari 2015.
  12. ^ "Charlotte Löwensköld och Anna Svärd". oppetarkivse. Läst 21 mars 2015.
  13. ^ ”South Pacific”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25008&pos=141. Läst 11 juni 2015. 
  14. ^ ”Sista valsen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25009&pos=135. Läst 11 juni 2015. 
  15. ^ Barbro Hähnel (6 maj 1961). ”'Ung och grön' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-05-06/121/18. Läst 27 maj 2018. 
  16. ^ Folke Hähnel (23 september 1961). ”En skönt sjungande Higgins på Göteborgs ombyggda Cirkus”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-09-23/258/14. Läst 10 juli 2016. 
  17. ^ ”Fullmakten, 1980”. Göteborgs stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412112117/http://62.88.129.39/carlotta/web/object/823775. Läst 31 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Per_Elam&oldid=53770502”